|
Monsta
Aug 31, 2015 18:15:22 GMT
Post by vera on Aug 31, 2015 18:15:22 GMT
Hon travade beslutsamt vidare, nöjd med resultatet. Hon letade länge, valde noggrant. Hon trodde flera gånger att hon hittat det rätta, bakom snår och stenar, men när hon gick vidare hittade hon alltid något bättre. Men till slut kunde hon inte förmå sig att lämna ett ställe. Under en stor stenbumling, med en springa precis så stor att hon- som ändå är extremt liten- kunde klämma sig in. Där började hon sakta sitt arbete, fick börja med att bara skrapa lite på ytan. Men kastar man en sten i vattnet kommer det flera ringar och snart kunde hon börja gräva. Hon grävde utan att känna av tiden, fortsatte tills den var större än hennes gamla lya. Den här var enorm, alldeles för stor för någon så liten som hon själv, men å andra sidan skulle den ge mycket arbete. Hon hade gott om tid. Hoppades hon. Hon han precis kravla sig upp, springa några meter, innan hon stötte på vargen.
|
|
|
Monsta
Aug 31, 2015 18:26:11 GMT
Post by Cashew on Aug 31, 2015 18:26:11 GMT
Jakten på Zassarina förde honom närmare de andra vargarna i deras lya. Han tyckte det var märkligt att de bodde så många i en och samma lya, men samtidigt fann han det mysigt på något sätt. De hade nog en väldigt fin sammanhållning. Han stannade när en främling lyfte på huvudet och såg på honom. Caine klistrade på ett leende och gick fram till denne. "Caine", presenterade han sig. "Har ni möjligtvis sett till en liten tik vid namn Zassarina?"
|
|
|
Monsta
Aug 31, 2015 18:45:07 GMT
via mobile
Post by alehajo on Aug 31, 2015 18:45:07 GMT
Zassa stod i buskarna och såg intresserat på den nya hanen. Han stod och pratade med en annan varg, frågade efter henne. Hon bestämde sig för att gå fram. När buskarna särades med ett knakade vände sig båda vargarna emot henne. "Hej", sa hon. "Jag heter Zassarina, vilka är ni?" Den ena vargen snodde snabbt runt och försvann, Zassa såg förvånat efter den. Vad hade flugit i den? Hon vände sig istället till den kvarvarande, den hon mött förut. "Jaha, då är det bara vi kvar", sa hon. "Desto bättre. Då har jag mer tid att lära känna dig", sa hon och log snett.
|
|
|
Monsta
Aug 31, 2015 18:49:22 GMT
Post by Cashew on Aug 31, 2015 18:49:22 GMT
"Caine", sa han med ett brett flin. Hon såg förläget på honom och han bestämde sig för att han gillade henne - tills vidare. Så länge hon inte snäste av honom, var otrevlig eller helt enkelt visade sitt ointresse skulle han inte avvisa henne. Han var ju trots allt van vid att samspela med andra. "Du måste vara snabb. Jag hann knappt med. Och jag är ganska snabb, om jag får säga det själv." Han tog ett graciöst hopp upp på ett stenblock och skuttade ner till henne med ett nonchalant leende på läpparna.
|
|
|
Monsta
Aug 31, 2015 18:52:58 GMT
via mobile
Post by alehajo on Aug 31, 2015 18:52:58 GMT
Zassa såg på hanen. Han satt precis bredvid henne och hon mönstrade varje del av hans kropp. "Så vad gör Caine i Ancient Forest?" frågade hon. "Jag har inte sett dig här förut"
|
|
|
Monsta
Aug 31, 2015 18:57:41 GMT
Post by Cashew on Aug 31, 2015 18:57:41 GMT
"Jag kommer från Skottland. Jag stack därifrån och ville utforska världen, det gamla vanliga du vet. Så... antar jag att jag hamnade här. Men jag har ju sett en del på vägen hit." Han granskade henne leende. Hon var liten och nätt, med pigga ögon som mötte hans med äkta intresse. "Vem är Zassarina?" frågade han. "Nu när du vet mer om Caine."
|
|
|
Monsta
Aug 31, 2015 19:06:06 GMT
via mobile
Post by alehajo on Aug 31, 2015 19:06:06 GMT
"Zassarina är som du ser en liten hona, född och bosatt i Ancient Forest, hon har besökt Sand Sapirum men sedan återvänt". Zassa fick ur sig hela meningen i ett enda andetag. När hon tänkte på Ryen, Lola och Sand Sapirum kom allt gammalt över henne som en våg av känslor och hon vacklade till. Hon såg att Caine såg förvånat på henne. "Hur är det?" frågade han. Zassa tänkte att hon skulle kunna berätta. Om allt. Men orka älta. Hon hade lämnat det bakom sig. Istället log hon och sa: "Allt är så himla bra. Särskilt som att du är här", sa hon och blinkade skämtsamt.
|
|
|
Monsta
Aug 31, 2015 19:07:36 GMT
Post by vera on Aug 31, 2015 19:07:36 GMT
Zimbra gick ut ur buskaget. Hon hade lyssnat spänt efter rätt tillfälle, fått höra föreläsningar hon redan hört om de båda vargarna. Hon log, kände sin vanliga trygghet strömma genom kroppen. "Undrade just vart du var." Fick hon till svar på sin tråkiga entré. Hon log. "Ja, jo. Förlåt att jag bara stack sådär. Du hade oturen att möta mig vid fel tidpunkt. Förlåt. Om det skulle gottgöra något så har jag någorlunda koll på vart jag lämnade ett mål mat." Hon skämdes, hon fick inte springa iväg utan att ge en anledning. Det var fel och oartigt. Hon sänkte tillgivet huvudet och såg försiktigt upp på de andra.
|
|
|
Monsta
Aug 31, 2015 19:25:19 GMT
via mobile
Post by Cashew on Aug 31, 2015 19:25:19 GMT
"Tja, det gör inte mig något", konstaterade Caine och ryckte på axlarna. Han flinade brett. "Jag kan foga mig." Ögonen löpte från den ena tiken till den andra. Han var nästan aldrig obekväm i sitt umgänge med andra, hade alltid svar på tal. Nu log han från öra till öra. "Nå, hur ska ni ha det?"
|
|
|
Monsta
Sept 1, 2015 14:09:02 GMT
Post by vera on Sept 1, 2015 14:09:02 GMT
Hon log. Det han sa fick henne att stå ut med sig själv, men det är klart, hon skämdes fortfarande. "Jag ska ha mat, om ni vill ha eller inte väljer väll ni själva." Sa hon samtidigt som hon började vända sig om. När hon vänt sig helt vände hon på huvudet en sista gång, sedan rusade hon framåt. Hon hörde grenar brytas bakom sig.
|
|
|
Monsta
Sept 1, 2015 14:57:25 GMT
via mobile
Post by Cashew on Sept 1, 2015 14:57:25 GMT
Fartvinden klistrade ett leende på Caines läppar precis som den kan blåsa en uppslagen tidning i ansiktet på en om man har otur. Han rusade efter Zimbra och vred ett öra bakåt för att lägga märke till att Zassa följde efter. Zimbra stannade utanför ett litet hålrum mellan två stenblock, kröp in och drog ett köttstycke med sig ut.
|
|
|
Monsta
Sept 1, 2015 16:50:53 GMT
Post by vera on Sept 1, 2015 16:50:53 GMT
Zimbra hämtade flera köttstycken, ett efter ett plockade hon ut dem för att inte fastna mellan stenarna. Tokslut hade hon dukat fram en stor måltid, och hon var först att hugga in. Hon slet till sig en och började förnöjt tugga på det saftiga köttet. "Varsågoda" Mumlade hon trots att de andra redan börjat. Hon kunde inte låta bli att le, ett vackert leende som utsmyckades med hennes silvriga päls.
|
|
|
Monsta
Sept 1, 2015 17:09:20 GMT
via mobile
Post by Cashew on Sept 1, 2015 17:09:20 GMT
"Jättegott", sa Caine mellan tuggorna. "Antar att du är duktig på att jaga?" Hon rodnade lite men nickade sedan och han återgick till köttet. Han hade inte ätit på många timmar och det var verkligen snällt av henne att dela sitt byte med dem. "Tackar förresten för maten", anmärkte Caine. "Schyst att bjuda. Jag är hungrig som en varg!"
|
|
|
Monsta
Sept 1, 2015 17:25:17 GMT
Post by vera on Sept 1, 2015 17:25:17 GMT
Zimbra skrattade och reste sig likt Caine. Zassa såg osäker ut. Om Zimbra hade varit en annan varg, en mer dömande eller äldre, hade hon kanske tänkt "ung och dum" men nu var hon ändå Zimbra och uppmuntrade Zassa att resa sig upp. Den unga tiken som knappt verkade vara två år reste sig osäkert. Hon mumlade något som Zimbra inte hörde, men Caine nickade förstående. Zimbra lade oförstående på huvudet och såg på Caine när Zassa travat iväg. Caine bara log och gick åt ett annat håll. Kanske ville Zassa vara ensam, Zimbra vågade inte följa efter. Istället gick hon efter Caine. "Även om du är hungrig som en varg så äter du som en gris." Hon flinade och blickade framåt.
|
|
|
Monsta
Sept 1, 2015 17:57:47 GMT
via mobile
Post by Cashew on Sept 1, 2015 17:57:47 GMT
"Okej, det var inte schyst." Han låtsades vara stött men travade snart vidare med ett nöjt leende spelande i ansiktet. "Och om du är en god jägare är du urkass på finkänslighet." Hon rynkade ögonbrynen men slappnade strax av och fortsatte trava på bredvid honom.
|
|
|
Monsta
Sept 1, 2015 18:04:40 GMT
Post by vera on Sept 1, 2015 18:04:40 GMT
"Kanske det, jag har mina stunder." Hon skrattade. "Till exempel så är det ett tiotal fåglar bakom grenarna där, om du inte märkt det, och jag slår vad om att du skulle hinna fånga 6 stycken innan de resterande flyger sin kos." Hon såg utmanande på honom. Han tittade förvånat på grenarna innan han såg tillbaka på henne med ett leende som visade på att han antog utmaningen. Zimbra skällde en gång så att fåglarna blev medvetna om att de var där, sedan började Caine fälla dem till marken, en efter en, tills bara fyra fans kvar som flög upp i skyn.
|
|
|
Monsta
Sept 1, 2015 19:02:33 GMT
via mobile
Post by Cashew on Sept 1, 2015 19:02:33 GMT
"Men bra på bedömning i alla fall", flinade han och såg på fångsten. "Och eftersom det var din idé, får du bära tillbaka dem." Caine blinkade som ett tecken på att han skämtade och tog tre av fåglarna i munnen. Zimbra lyfte upp de resterande och de började gå tillbaka mot matförrådet.
|
|
|
Monsta
Sept 1, 2015 19:29:15 GMT
Post by vera on Sept 1, 2015 19:29:15 GMT
"Tack jag..." Hon tänkte efter, men hon hade inget annat att komma med. Hon kände kinderna blossa, gladdes åt att hon hade päls som täckte dem. "Jag har iakttagit dig. Du jobbar så, du kommer inte kunna fånga fler eller färre, att se fåglarna är något man lär sig. Utlänningar är näst intill blinda och döva för Anvient Forest. Jag är blind och döv i Skottland, men här är det du som har handikapp. Än så länge." Hon gjorde en paus, log snett för sig själv. "Tjugo meter till vänster om oss finns ett ide för en brunbjörn, där sover en hane. En ung, tanig sådan. Han vaknar nog snart, för hans mage kurrar." Hon flinde, såg på Caine som spetsade öronen, märkte att han hörde. Man kunde höra allt här, bara man lyssnade. Zimbra gled ner i lyan, föste ner fåglarna och kravlade upp igen. "Nå, vilket djur är cirka 30 meter till höger om oss och vilket humör har det. Det är inte en varg, då hade du redan känt den.
|
|
|
Monsta
Sept 1, 2015 19:35:41 GMT
via mobile
Post by Cashew on Sept 1, 2015 19:35:41 GMT
Caine klippte med öronen i ett försök att uppfånga avslöjande ljud och sniffade i luften. Snart hade han besked. "Tja, jag skulle gissa på en bengalisk taggsvansmus alternativt en vanlig skogsmus. Det är en hona med ungar. De sover i en håla i marken." Han flinade. Han var ju bra på det här!
|
|
|
Monsta
Sept 1, 2015 19:40:43 GMT
Post by vera on Sept 1, 2015 19:40:43 GMT
"Rätt" Konstaterade hon nöjt. "Vilket humör är jag på?" Frågade hon och nollställde sitt ansikte. Hon lät svansen hänga och öronen slappnade av. Han kunde förlita sig på tre saker, hennes andetag, hennes ögon och hennes doft. Det hon var mest intresserad av var vad han skulle komma fram till, inte om han lyckades eller inte.
|
|