|
Monsta
Aug 13, 2015 9:31:10 GMT
via mobile
Post by Cashew on Aug 13, 2015 9:31:10 GMT
"Sedan du klampade rätt in i min lya", svarade hon med ett busigt leende. "Den är faktiskt väldigt lik en buske, så jag förlåter dig." Han drog lite på munnen och hon rätade på sig. Hon hade sovit i ett par timmar - eftermiddagssolen lös in mellan träden. Hungern klöste i magen, det var länge sedan hon åt, åt den där haren som hon fångat innan hon stötte på Noel, Zam, Kebury och de andra. "Jag är hungrig", konstaterade hon och sköt iväg.
|
|
1d
Magical Creatures
Spelar som Nova Zelfira, Fast Zam och Kenzie Blue
Posts: 118
|
Monsta
Aug 13, 2015 9:37:13 GMT
Post by 1d on Aug 13, 2015 9:37:13 GMT
FOOLS GOLD Gold travade lätt vid forsen. Hon hoppade från sten till sten och ibland över forsen när det var tillräckligt kort. Hon hade inte sett någon ännu - vilket var tur. Hon kom till en stock som hon gick över. När hon kom in i skogen såg hon en hare sitta i en glänta. Hon smög lätt fram och tog den. Hon åt lite på den men hon var inte så hungrig så hon lämnade den där. Hon gick vidare.
|
|
|
Monsta
Aug 13, 2015 9:38:49 GMT
Post by vera on Aug 13, 2015 9:38:49 GMT
Han swishade efter henne, tog ikapp meter för meter. Åter igen beräknade han, men denna gången för att springa om henne. Han hoppade på några stenar tills han fick en avsevärd höjdskillnaden mellan dem. Sedan kastade han sig ut och drog vidare någon meter framför henne. Han letade rätt på spåret av en galt, inte långt borta. Han rusade på den, välte omkull den och höll kvar den. Lilith var inte sen att ta kål på den. "Ännu ett mord på den långa listan." Mumlade han. Sedan högg han in, tänkte inte mer på den saken.
|
|
|
Monsta
Aug 13, 2015 9:44:18 GMT
via mobile
Post by Cashew on Aug 13, 2015 9:44:18 GMT
"Långa listan?" frågade hon med blodet droppande om de svarta läpparna. "Jag har av någon anledning fått för mig att du inte gillade att döda." Han nickade kort och tuggade ur munnen. "Det gör jag inte heller", sa han. "Men du vet, man måste ju äta." Hon slet av en sena och tuggade länge på den sega remmen. "Jag dödar inte heller för nöjes skull. På jakt, bara. Jag tycker inte om att få oskyldigt blod på mina tassar."
|
|
|
Monsta
Aug 13, 2015 10:01:12 GMT
Post by vera on Aug 13, 2015 10:01:12 GMT
"Jag gillar inget blod. Varken skyldigt eller oskyldigt. I konflikt finns alltid andra sätt att lösa det på." Han kände sig färdig. Log ett snett leende. Sedan satte han sig, slickade tassarna. "Så, din lya är en buske?" Han skämtade, lättade på den tryckande stämningen. Hon lipade retsamt åt honom. Han kunde inte låta bli att le.
|
|
|
Monsta
Aug 13, 2015 10:06:39 GMT
via mobile
Post by Cashew on Aug 13, 2015 10:06:39 GMT
"Närapå, tydligen. Eftersom folk klampar rakt in i den i tron att den är en buske. Men visst, det finns väl några slående likheter." Han log och hon kände hur hon började mjukna. Galten var till största delen uppäten och hon slickade sig nöjt om käftarna. "Så, nu är det upp till magikern vad vi ska göra."
|
|
|
Monsta
Aug 13, 2015 10:12:52 GMT
Post by vera on Aug 13, 2015 10:12:52 GMT
"Jag är magiker." Han blinkade med ena ögat, började springa mot ett vattenfall. Det var inte många som visste att det fanns, den var tyst och vänlig, men ändå häftig. Han kastade sig rakt ut, föll ett tiotal meter innan han landade ned ett plask. Han njöt av den virvlande svalkan, känna hur han bara sögs med. "Kom nu, badkrukan!" Skrek han åt den tvekande tiken.
|
|
|
Monsta
Aug 13, 2015 10:19:19 GMT
via mobile
Post by Cashew on Aug 13, 2015 10:19:19 GMT
Lilith gillade vatten - kontrollerat. Det var inte djupt eller så, det var mer själva hoppet hon ryggade inför. Att ohämmat kasta sig utför stup, alla sorter, hörde inte till Liliths favoritsaker. Men så gjorde hon det. Inte smidigt, kanske. Men hon gjorde det. Vattnets kyliga kram omfamnade henne och hon log brett, en galen kick. "Det var ju kul!" skrattade hon.
|
|
|
Monsta
Aug 13, 2015 10:28:24 GMT
Post by vera on Aug 13, 2015 10:28:24 GMT
"Om du gillade det där så blir det bara bättre!" I samma sekund sögs han ner, försvann ur hennes synfält. Han landade än en gång med ett plask i det skummande vattnet. Han hörde henne förtvivlat kämpa emot några gånger innan också hon föll det korta fallet ner i dammen. Hon såg överrumplad och förvirrad ut men föll in i hand glada skratt.
|
|
|
Monsta
Aug 13, 2015 10:31:30 GMT
via mobile
Post by Cashew on Aug 13, 2015 10:31:30 GMT
Det var med skräckblandad förtjusning som hon simmade runt i dammen. En galen kick. Adrenalinet pumpade och hon skrattade högt, befriat. "Har magikern fler överraskningar på lager?" undrade hon med ett blött leende på läpparna.
|
|
|
Monsta
Aug 13, 2015 10:39:24 GMT
Post by vera on Aug 13, 2015 10:39:24 GMT
"Många" Log han hemlighetsfullt. Han tog ett skutt ur vattnet och ruskade dropparna ur pälsen. Han väntade tills hon kommit upp ur vattnet och medan hon ruskade på sig började han springa mot Mystic Mountains södra gräns. Han stannade på kanten av ett mörkt hål. Långt där nere syntes ett blått ljus. "Det här är magi!" Han grabbade tag om hennes nackskinn och kastade dem båda ut. Han släppte henne i det långa fallet. Log brett mot den skrattande tiken. När ljuset närmade sig grabbade han tag i henne igen och vände dem. Med hakorna mot varsin bröstkorg klöv de vattenytan med hårda pannben. De virvlade runt i det klara vattnet.
|
|
|
Monsta
Aug 13, 2015 10:56:47 GMT
Post by Cashew on Aug 13, 2015 10:56:47 GMT
Skräcken paralyserade henne en kort stund innan hon klöv ytan med sin lilla kropp. Hon tog sig upp till ytan och såg rakt in i Noels vakna ögon, han hade tagit sig upp innan henne. Skräcken släppte och istället var det bara kul, spännande, roligt. Underbart. Hon hade alltid varit lite försiktig av sig - det här var spänning på högsta nivå. Hjärtat bankade upphetsat och hon var en enda virvlande enhet av glädje. "Magi är kul", sa hon, åkte under ytan ett ögonblick men stack upp huvudet igen. Ruskade på sig. "Visst är det?" skrattade han. Lilith flämtade av ansträngningen det innebar att trampa vatten men också av spänningen, adrenalinet, stunden - allt var så fullkomligt perfekt.
|
|
|
Monsta
Aug 13, 2015 11:02:48 GMT
Post by vera on Aug 13, 2015 11:02:48 GMT
Han dök ner under ytan, simmade framåt. Han aktade sig noga för hennes trampande tassar innan han sköt uppåt. Med Lilith ansträngt klängande på hans rygg simmade han lätt in mot land. Han älskade sådant här. Gjorde det så ofta han kunde. När han klev upp på land gled hon av. Han såg på henne och log. "Jag visste inte att det fanns svarta apor!" Hon log kaxigt. "Jag visste inte att det fanns svarta fiskar." Kontrade hon.
|
|
|
Monsta
Aug 13, 2015 11:10:32 GMT
Post by Cashew on Aug 13, 2015 11:10:32 GMT
Hon stod flåsande på land och kände glädjen bulta i bröstet, i benen... Överallt, som om den ville spränga sig ut. Uppsluka hela hennes väsen. Snabbt passade hon på att blöta ner honom ännu mer genom att ruska på sig så att klara vattendroppar flög åt alla håll. Han kontrade med att skaka sig på henne. "Det var länge sedan jag simmade sist", sa hon. "Jag kan faktiskt inte minnas det." Hon tyckte om vatten, och att simma - men gjorde det så sällan eftersom hon hade annat att pyssla med. Men nu hade hennes minne friskats upp, och den här dagen skulle hon bära med sig lång tid framöver. Om inte för alltid. En dag värd att minnas. "Tack", log hon. "För att du tog med mig på det här."
|
|
|
Monsta
Aug 13, 2015 11:17:47 GMT
Post by vera on Aug 13, 2015 11:17:47 GMT
"Magi är något man inte får missa." Nickade han och log. Han skvätte vatten på henne med tassen och rusade iväg innan hon hann ge igen. Han kröp snabbt igenom den lilla gluggen. De var högt uppe, precis där han ville. När hon kom ut stannade hon häpet bredvid honom. "Välkommen till Mystic Mountains." Mumlade han och lyssnade när hans eko studsade mellan bergsvägarna.
|
|
|
Monsta
Aug 13, 2015 11:52:29 GMT
via mobile
Post by Cashew on Aug 13, 2015 11:52:29 GMT
Hon stod förtrollad och såg ut över området. Mystic Mountains. Utsikten tog andan ur henne. De höga, snöklädda bergen, de vidsträckta stäpperna... Det var fantastiskt. "Det är underbart", sa hon och log.
|
|
|
Monsta
Aug 13, 2015 12:04:32 GMT
Post by vera on Aug 13, 2015 12:04:32 GMT
Han log. "Det är magiskt på sitt sätt, inte min magi, men magi." De stod så ett tag och bara andades. Men luften var kylig och snart började den lilla tiken bredvid honom huttra. Han visste att det inte var långt kvar tills han själv skulle känna kylan svepa in honom. Han vände om och gick genom den tunna snön, ner mot varmare marker. Men han stannade, morrade dovt. Han hade bara mött de desperata en gång, men deras lukt var omöjlig att inte känna igen. Den fräna doften av sjukdom och död brände i hans nos när han intog försvarsställning. Han hörde Lilith oförstående och spänt ställa sig bakom honom. Hon hade alltså haft lyckan att inte möta dem tidigare. Well, den lyckan var slut nu. De dundrade gläfsande ut ur snåret med fradgan flygande från munnen. Han pressade hela kroppen framåt, plöjde undan dem som en murbräcka. När han försäkrat sig om att Lilith var med rusade han vidare. Han hörde de ilskna gläfsanden bakom sig, for vidare i en otrolig fart. Han såg flyktvägen och lyckan kastade sig över honom i samm sekund som han kastade sig ut över det skummande vattenfallet. Han landade och strax efter honom; Lilith. Han simmade i rask fart mot nästa fall, sedan skulle de vara säkra. När han gick upp ur vattnet föll han utmattad men glad ihop på det gröna gräset. Han flåsade, men det gick snabbt över. Ännu snabbare när Lilith lade sig precis intill honom.
|
|
|
Monsta
Aug 13, 2015 14:10:49 GMT
via mobile
Post by Cashew on Aug 13, 2015 14:10:49 GMT
"Vad var det?" flämtade hon chockat. Hon låg i en blöt, förvirrad och uppjagad hög på marken en bit ifrån vattnet. Noel låg bredvid henne och höll noga uppsikt ifall förföljarna skulle snappa upp deras lukter igen. Hon var helt obekant med dem, deras otäcka tjut, skummande fradga och vilda blickar. Det låg något sjukdomsaktigt över dem, men hon hade inte märkt av någon sjukdom här. Alla hon mött hittills var friska. Och hon ville gärna att det skulle förbli så.
|
|
|
Monsta
Aug 13, 2015 16:35:08 GMT
via mobile
Post by vera on Aug 13, 2015 16:35:08 GMT
"Inte vad, vilka. Men nej, de är inte sjuka om det var det du trodde. De räds sjukan precis som vi, men på ett mer extremt sätt. Deras rädsla driver dem till vansinne, de förlorar både förstånd och kontroll. De jagar blint och dövt efter friska byten, allt som inte stinker sjukdom kastar de sig över- artfränder också. Deras doft kan ingen förklara, men de är praktiskt taget döda." Han reste sig, gick mot tätare skog. Han kontrollerade sin riktning och gick mot det han kommit att tänka på som "busken".
|
|
1d
Magical Creatures
Spelar som Nova Zelfira, Fast Zam och Kenzie Blue
Posts: 118
|
Monsta
Aug 13, 2015 16:40:43 GMT
Post by 1d on Aug 13, 2015 16:40:43 GMT
FAST ZAM Noel och Lilith hade försvunnit på morgonen. Jag hade varit i min lya och haft väldigt tråkigt. Det var nu sent på eftermiddagen. Jag hade precis jagat och fått ner en älg. Jag skulle gå ut för att hälsa på Kebury och Zimbra när jag hörde ett prassel i skogen. Jag hoppade snabbt in i lyan igen. Men det var bara Noel. Zam gick ut igen. ''Hej Noel!'' halvskrek han på Noel som gick över stocken.
|
|