|
Post by Cashew on Feb 2, 2016 15:02:15 GMT
Fritt fram för alla att hoppa in! Bara att köra på.
|
|
|
Post by vera on Feb 8, 2016 18:01:50 GMT
Zimbra flyttar hit!!
Hon lät sina silvergråa tassar flyta fram över snön. Efter sig lämnade hon nätta spår på den tätt packade snön. Vinden blåste de vita flingorna mot henne, sköt dem som nålar mot hennes ögon. Hon såg knappt något alls, hon var inte anpassad för ett liv i bergen. Hon behövde helt enkelt anpassa sig, så enkelt var det. Hon klamrade fast vid det lilla hon såg- en svart vägg lite längta fram.
|
|
|
Post by Cashew on Feb 10, 2016 19:27:02 GMT
Azalea tassade långsamt framåt. Hon var inte på väg någonstans. Hade inget mål. Bara gick. Dit hennes tassar tog henne. Plötsligt stelnade den svarta tiken till mitt i steget. Det ryckte i nosen när hon uppfattade lukten av varg. Främling. "Hallå?" utbrast hon.
|
|
|
Post by vera on Feb 11, 2016 15:53:07 GMT
Hon blinkade några gånger, knep sedan ihop ögonen mot den piskande snön. "Hej!" Ropade hon så gott det gick i motvinden, inte säker på att de nådde fram. Satans snö.
|
|
|
Post by Cashew on Feb 11, 2016 18:38:54 GMT
Hon kisade och kunde knappt se främlingen framför sig. Men det var någon där. Det kunde hon allt urskilja. "Hälsad", sade hon formellt. Ty det var sådan tiken var. Formell av naturen.
|
|
|
Post by vera on Feb 11, 2016 18:51:35 GMT
Zimbras ögon smalnade lite, inte på ett hotfullt eller illvilligt sätt, utan på ett oförstående och förvirrat sätt. Hon lade huvudet på sned. "Detsamma" Fick hon fram, hon var obekant med formella ord. Hon visste inte hur hon skulle bemöta dem.
|
|
|
Post by Cashew on Feb 11, 2016 19:58:00 GMT
"Mitt namn är Azalea", sade hon högt för att överrösta vinden. "Får jag be om ert?" Det var en tik, det hördes på rösten även i yrvädret och förresten underströk lukten det påståendet. Hon kände inte den här tiken. Inte alls. Det var den svarta som ställdes mot den vita på en snöig klippkant i The Cliffs.
|
|
|
Post by vera on Feb 13, 2016 13:21:53 GMT
"Zimbra" Vrålade hon just som hon höll på att slås omkull av en byvind. Hon skakade på sig och burrade upp pälsen mot vinden.
|
|
|
Post by Cashew on Feb 13, 2016 14:06:35 GMT
Zimbra. Så vackert. Azalea tyckte om hur det lät. Lätt, liksom sjungande. "Är ni okej?" utbrast hon när en riktigt elak vind anföll dem. "Borde vi gå ner kanske?" Det var inte helt säkert att stå här på klipphyllan i full vind. Antagligen inte så smart heller.
|
|